.comment-link {margin-left:.6em;}

AftonPressen - Extra allt!!!

måndag, oktober 18, 2004

Experter: Internet går under 2006

Internet går under år 2006, tror professor Hannu H Kari på Tekniska högskolan i Helsingfors. Det löst sammansatta nätverket havererar mycket sannolikt inom de närmaste åren om pågående trender håller i sig.

Karis åsikter om internets framtid är välkända, men han menar att hans vision inte alls är speciellt pessimistisk. Enligt många bedömare kan sammanbrottet komma ännu tidigare.

Skräppost och virus är huvudbovarna i Karis scenario. Nästa steg är enligt honom att nätverket fungerar allt sämre, samtidigt som det blir allt vanligare att innehållet manipuleras.

När andelen skräp i nätverket överstiger smärtgränsen kommer trovärdigheten för information som hämtas på internet att rasa. I kombination med ensidiga, aggressiva anfall mot nätets grundpelare leder allt detta sedan till att nätet havererar.

Många vill stjälpa
- Det finns många elaka människor som med avsikt försöker skapa oreda. Tidigare har internet klarat av stora bördor för att alla har velat göra samma sak och har uppfört sig väl, säger Kari.

Han nämner några exempel på problemen: I dag kan en person utnyttja säkerhetshålen nästan oberoende av var de rent fysiskt finns. Och en kunnig användare kan få kontroll över tiotusentals datorer och sedan aktivera dem som "anfallsrobotar" som slår till samtidigt och därmed gör mycket skada.
- Virus är praktiska på det sättet, de fungerar självständigt.
Ett annat problem är att den genomsnittliga nätanvändaren har ganska dåliga kunskaper. Från ett bredbandsabonnemang går det att skicka ut ungefär en miljon e-postmeddelanden per dag – utan att den som äger anslutningen märker något.

Förberedelser viktigt
- Vi kan inte bara sitta med huvudet i sanden och konstatera att allt är i skick. Utgångspunkten måste helt enkelt vara att vi måste hitta förebyggande lösningar.
Bättre infrastruktur på nätet och bättre programvaror är två dellösningar som Kari rekommenderar.

Han vill också förbättra identifikationstjänsterna på nätet. För tillfället finns det till exempel inga garantier för att en angiven avsändare också är den som verkligen har skickat ett e-postmeddelande, säger Kari.

/TT

Bra, roliga och nyttiga länkar!

Skaffa dig en egen blogg här!
www.blogger.com

Vetenskap & Folkbildning
www.vof.se

Vetenskap vs Kreationismen
www.talkorigins.org

HTML tips för hemsidan
www.htmlgoodies.com

Hälsosajter gör sjuka sämre

Får mer kunskap – och sämre hälsa

Sjuka människor som använder internet för att skaffa sig information om sin sjukdom får mer kunskap, men deras hälsa försämras i stället för att förbättras.

Det visar den första omfattande studien om effekterna med det rika utbudet av hälsosajter, som Svenska Dagbladet tagit del av.

Så om du är sjuk - undvik att surfa på hälsosajterna, då du riskerar att bli sjukare. Den analysen gör det framstående internationella nätverket av forskare, Cochrane, som regelbundet kvalitetsmäter och utvärderar tillgänglig medicinsk forskning.

Internetanvändare blev sämre

Forskarna har granskat 28 olika studier där sjuka internetanvändare jämförs med andra som inte hämtar sin information på internet. Alla 4 000 patienter som deltog i studierna hade livslånga sjukdomar, i första hand diabetes och astma.

De aktuella hälsosajterna höll alla hög kvalité och innehöll inte bara medicinsk information utan gav också möjlighet att ställa frågor till experter.

Internetanvändarna var som väntat mer informerade och tyckte att de hade fått ett större socialt nätverk. Men det hade inte inneburit att de börjat leva hälsosammare. I stället blev de sämre i sin sjukdom. Något som kunde mätas i blodsockernivåer hos diabetiker.

En tänkbar orsak är att internetanvändarna tycker sig veta bättre än sin läkare och därför inte bryr sig om vad han eller hon säger. Det finns också en risk för att patienten ändrar inställning till behandlingar och framtida hälsorisker, skriver Svenska Dagbladet.

/ TT

fredag, oktober 15, 2004

Han skickade e-post med tanken

Svårt förlamad man styrde datorn med enbart tankekraften

En svårt förlamad man har både skickat e-post och spelat datorspel med tankens kraft. En liten sensor inopererad i patientens hjärna möjliggjorde det omöjliga.

Den vetenskapliga tidskriften Nature rapporterar på sin hemsida på internet att detta är det mest sofistikerade metod för tankestyrning av elektronik som testats hittills på människa.

Sensorn med sina 100 elektroder kallas Braingate och är bara några millimeter stort. En 24-årig förlamad amerikansk man fick den insatt i sin hjärna, närmare bestämt i den del som styr kroppens medvetna rörelser, i juni i år.

Forskarna kunde snabbt rapportera att mannen, som bokstavligen inte ens har förmågan att lyfta ett finger, plötsligt kunde styra både tv och dator. Detta kunde han göra samtidigt som han gjorde andra saker som att tala och röra på huvudet.

Tar emot nervsignaler
Ytterligare fyra patienter står på tur för att förses med Braingate.

Tekniken bakom den lilla fyrkantiga tingesten är raffinerad. Var och en av de 100 elektroderna kan ta emot signaler från lika många nerver i hjärnan, tillräckligt för att exempelvis byta kanal på tv.

Konkurrerande företag håller på att ta fram andra metoder för tankestyrd manövrering, bland annat har en liten skruv som inte ens behöver opereras in i hjärnan nyss fått sitt patent, rapporterar Nature.

De vanligaste hjälpmedlen som finns att tillgå i dag för svårt rörelsehindrade personer styrs med ögonens eller tungans hjälp. Det kräver avsevärd träning från patientens sida innan metoderna kan fungera hjälpligt, och alla besitter inte den rörlighet i musklerna som krävs. Därför har forskare börjat snegla mot hjärnans inre.

Kritiska stämmor
Även om framgångarna som rapporteras kring 24-åringen är i det närmaste häpnadsväckande finns personer som höjer kritiska stämmor. Det stora genombrottet är ännu inte här, säger till exempel Stephen Roberts, ingenjör vid universitetet i Oxford, Storbritannien.
- Vi måste kunna tillverka någonting som fungerar smidigt utan en massa träning av patienten. De flesta av dessa uppfinningar fungerar bra på en liten patientgrupp men det är lång väg kvar innan de kan fungera på fler, säger han enligt Nature.

Vänsterpartiet tar av sig masken

”Svajar man om demokratin, väntar tyranniet med oundviklighet.”

Vänsterpartiet har dominerat nyheterna. Lars Ohly blev hal som en löddrig tvål på diskbänk när han skulle förklara varför han tyckt det var helt okej att göra inskränkningar i demokratin. Och Gudrun Schyman & Co kom med en av årets mer aparta förslag, den generella mansskatten.

Vid en första anblick kan det verka som om Lars Ohly är tanklös och Gudrun Schyman, om möjligt, än mer pr-sugen än vanligt. Men för den som tittar närmare är händelserna obehagligare än så, och dessutom kopplade till varandra. Årets ”måste läsa” är boken om Stalin, skriven av historikern Simon Sebag Montefiore. Han kastar ljus över gåtan; hur kan en psykopat skaffa sig sådan makt att han förvandlar Europas kornbord till öde svältlandskap, skiljer barn från föräldrar, skickar lojala ministrars fruar till barfotaarbete i Gulag och arkebuserar sin egen släkt, utan att folket reser sig som ett och kastar honom över klippan?

Sebag Montefiore berättar om Stalin och hans närmaste män.

Som chefen för hemliga polisen, Yezhov, mannen med glödande ögon. Nätterna igenom torterade han Stalins fiender i mörka källare.

Efter det oundvikliga nackskottet rapporterade Yezhov, ibland med blod runt munnen, genom att spela upp hur de dödsförskräckta bett för sina liv på det smutsiga golvet, nedkissade och krypande. Stalin skrattade gott.

VAR STALIN OND? Självfallet. Men historien om Sovjetkommunismen är inte historien om en mans ondska, utan om ett system som gav makt åt underjordens alla varelser och sedan var totalt oförmöget att bli av med dem.

Varför? Jo, för att demokratins goda systrar heter maktbalans och kontrollsystem. Så fort man säger att någonting är överordnat demokratin, även om detta överordnade heter om detta överordnade heter tjusiga saker, tappar man möjligheterna att avsätta människor som missbrukar makten. Svajar man om demokratin väntar tyranniet med oundviklighet, och snart bultar nackskotten på dörren. Därför fungerar inte kommunismen.

SÅ TILL GUDRUN SCHYMAN och den kollektiva mansskatten.

I Stalins terror var det kollektiva straffet en nyckelkomponent.

I ukrainska byar fanns enstaka bönder som vägrade låta sin egendom konfiskeras. Döda hela byn, låt alla svälta, var Stalins ständiga svar. När partikamrater vågade trotsa Stalin, förintades och upplöstes hela släkter.

För så tänker totalitära människor utan respekt för den enskilda människan. Så tänker den som tror att staten är av naturen god, och enskilda varelser små fluglortar som kan trampas på om det passar det större kollektiva goda, gärna uttolkat av en själv.

Så tänkte Stalin. Och Hitler. Och Mao. Saddam Hussein också.

Vi har hört Gudrun Schyman säga många gånger att hon inte var kommunist, utan bara ”kär” och så vidare. Med mansskatten visar hon att de totalitära takterna fortfarande lever, trots att moderna demokratier har en annan rättsordning, där man straffar folk för det de själva gjort, inte för andras brott.

TÄNK DIG NU EN NAZIST som i dag sa: ”Men jag menar inte Tysklandsnazism, med våld och sånt, utan en annan, finare nazism.” Trovärdig röstraggare?

Knappast. Nazismen har testats och fallerat med råge.


Kommunismen har prövats ännu fler gånger och fallerat med råge den med, varje gång. När Lars Ohly i dag säger sig mena en finare sorts kommunism än Stalins, borde vi alla ha kunskapen att möta hans svammel.

Tyvärr tycks det inte vara så. Mitt hopp står just nu till Göran Persson, som i rågången mellan demokrati och diktatur visat sig intellektuellt klar och modig. Hans hjärtebarn, projektet om Förintelsen, var ett lysande initiativ. ”Uppdrag granskning” har visat att uppföljaren är nödvändig.

Förintelsen 2.
Nu om kommunismens offer.

onsdag, oktober 13, 2004

Här tvingas Ohly backa om Nordstedts Ordbok "kommunist"



Här tvingas Lars Ohly att ursäkta sig – igen. Vänsterledaren skrev först under på att han är kommunist så som ordet beskrivs i Norstedts uppslagsbok. Men när Expressen visade honom vad ”kommunism” innebär enligt samma ordbok – revolution genom vapenmakt – valde han att backa.

Lars Ohly har använt just Norstedts ordbok som sitt försvar till att han fortfarande kallar sig för kommunist. Det är den boken han läst högt ur när journalister frågat de senaste dagarna. Men när han citerat ordboken har han låtit bli att nämna ordet ”revolutionär” som står skrivet framför ordbokens definition ”politisk ideologi”.

Förutsätter våld
I går gick han ändå med på, utan att tveka, att sätta sin namnteckning under ordbokens förklaring till ordet ”kommunism”.
– Ja, det är den jag hänvisat till, säger Lars Ohly när Expressen visar honom utdraget.



Men Expressen hade också med sig andra utdrag ur samma ordbok. Förklaringen av ”kommunism” leder nämligen vidare. Frågan som uppstår är: Vad betyder egentligen orden ”revolutionär” och ”revolution”?
Lars Ohly förklarar det så här:
– Vi använder ju begreppet revolutionär i många sammanhang men inte i begreppet våldsam revolution.
- Så står det inte i ordboken. Ser du problemet?
– Absolut. Helt klart, säger nu Lars Ohly.
- Var du medveten om det när du refererade till Norstedts ordbok?
– Ja, ”revolution” och ”revolutionär” är beskrivna i boken på ett sätt som förutsätter våld. Där tycker jag att om det skulle vara den definition som jag anslöt mig till så skulle det inte vara en demokratisk definition därför att i ett demokratiskt samhälle kan man inte på något sätt stå för våld eller våldsamma samhällsförändringar.

- Var det då inte fel att referera till Norstedts uppslagsbok?
– Nej, jag tycker faktiskt fortfarande att begreppet kommunist som det definieras av Norstedts är helt och klart mitt.
- Men man kommer ju till den här stoppklossen, ”revolutionärt” och i förlängningen
– Jo, det är alldeles riktigt att våld förutsätts vara en del av omstörtandet enligt Norstedts. Jag menar att den revolutionära samhällsförändringen ska förstås i beteckningen grundläggande samhällsförändring.

Nu gör han avbön
Han beskriver sig själv som halsstarrig för att han vägrar sluta kalla sig kommunist. Men i praktiken gör vänsterpartiets ledare nu åter avbön.
– Jag är inte kommunist i den bemärkelsen som de allra flesta lägger i ordet, och jag är inte är kommunist i den mening som våra politiska motståndare vill pådyvla oss, och jag är inte kommunist i den mening som massmedierna men också allmänhet tolkat begreppet.
Det kommer han att säga i dag under partiledardebatten i riksdagen. Trycket på honom är hårt från partikamrater, socialdemokrater och andra partier. Kommer du klara av det här?
– Det är väl inga problem, svarar Lars Ohly.

måndag, oktober 04, 2004

Fortsatt svårt att bli schweizare

26 september 2004 Väljarna i Schweiz sade på söndagen nej till förändringar i landets medborgarskapslag.

Söndagens folkomröstning gällde en försiktig reform av reglerna för hur andra och tredje generationens invandrare kan bli schweiziska medborgare.

Enligt det ena förslaget som schweizarna röstade om skulle det bli lättare för ungdomar mellan 14 och 24 år i andra invandrargenerationen att få ett schweiziskt pass.

Liknande regler tillämpas redan i en del områden i landet. Dessutom föreslogs att tredje generationens invandrare automatiskt skulle bli schweiziska medborgare vid födseln.

Men enligt prognoserna sade 57 procent av väljarna nej till lättnader för andra generationens invandrare att bli medborgare, medan 51 procent röstade mot att tredje generationens invandrare automatiskt blir schweizare. Dessutom röstade en majoritet av landets 26 kantoner mot reformförslagen.

Ja-sidan ledde länge i opinionsmätningarna. Men nej-lägret, med högerpopulistiska SVP i spetsen, hämtade i slutspurten in försprånget.

Tidningen Neue Zürcher Zeitungs nätupplaga kritiserar i en kommentar socialdemokratiska SP, liberala FDP och kristdemokratiska CVP - som tillsammans med SVP ingår i Schweiz ständiga koalitionsregering - för att de inte satsat tillräckligt i valkampanjen utan lät nej-
sidan ta initiativet. "För dessa politiker är deras 'engagemang' i valrörelsen inget att vara stolt över", menar Neue Zürcher Zeitung.

Av Schweiz 7 miljoner invånare är 1,5 miljoner utländska medborgare. 1 miljon av dem är födda eller har bott mer än tio år i landet.

Invandrarorganisationer reagerade med stor besvikelse på söndagens resultat.

- Budskapet är att vi får arbeta och betala vår skatt här, men schweizare får vi inte bli, kommenterade en organisation.


Länkar:
Neue Zürcher Zeitung

Swiss info

Klart för rättegång mot Kambodjas folkmördare

Det satt långt inne, men på måndagen godkände Kambodjas underhus med röstsiffrorna 107–0 en FN-stödd tribunal mot "Dödens fälts" bödlar. De bär ansvar för att uppskattningsvis 1,7 miljoner människor, en fjärdedel av befolkningen, dödades 1975–79.
- Äntligen har Kambodja tagit sitt ansvar. . . Det är väldigt viktigt för landet, för regionen och för mänskligheten. Det är aldrig för sent att skipa rättvisa och ta reda på sanningen om vad som hände, säger Youk Chhang, "Kambodjas Simon Wiesenthal", till TT på telefon från Phnom Penh.
Han är chef för Kambodjas dokumentationscenter, som i åratal letat upp massgravar och samlat in hundratusentals dokument och vittnesmål mot Pol Pot-regimen.
- I dag har det hänt som vi alla har väntat på så länge, sade premiärminister Hun Sen.
Även Khieu Samphan, Röda khmerernas forne president som lever i frihet, sade sig välkomna en rättegång.
- Jag hoppas kunna rentvå mitt namn, sade han till nyhetsbyrån AFP.

Svensk varnar
Youk Chhang känner sig "stolt och privilegierad" över att ha uppfyllt sin plikt som överlevande, inte minst gentemot sin mor och syster som dödades av Röda khmererna. Alla kambodjaner har nära och kära som fallit offer för regimen. Han tackar också Sverige, en av centrets största biståndsgivare.
Svenske Thomas Hammarberg, tidigare FN-chefen Kofi Annans utsände, var den som 1997 fick en förfrågan från premiärminister Hun Sen om FN-hjälp med en domstol. Hammarberg välkomnar parlamentets beslut men hissar också varningsflagg: FN måste se till så att de kambodjanska domare och åklagare som ska arbeta vid sidan av de utländska inte tar order av premiärminister Hun Sen. De ska utses av ett rättsligt råd som ska vara oberoende, men rådet tar ofta order av regeringen.
- Det viskade (den numera avsatte vice statschefen) Chea Sim i mitt öra, och då är det förstås på det viset, säger Hammarberg till TT.

Nu behövs pengar
Tribunalens tillblivelse har varit en utdragen process. Hun Sen, själv före detta röd khmer, har varit skeptisk till en domstol. Risken är att premiärministerns förflutna vädras men också att senare års politiska mord som regimen misstänks för kommer att uppmärksammas, tror Hammarberg.

I gengäld kan Hun Sen räkna med mera utländskt bistånd och hoppas att hans hårdföra styre blir mer rumsrent internationellt.
Tribunalen ska nu godkännas av senaten och kungen, men det betraktas som formaliteter. Nästa utmaning för FN och Kambodja blir att finansiera domstolen. Det är oklart hur lång tid det kan ta och när domstolen kan börja arbeta, men rödakhmer-jägaren Youk Chhang tror att rättegångarna kan inledas nästa år.
Det är bråttom, eftersom de kvarvarande rödakhmer-ledarna är gamla och krassliga. Bara två av de nu levande som utpekats som ansvariga för folkmordet sitter bakom lås och bom. Ingen av ledarna har ställts inför domstol. Högste ledaren Pol Pot dog 1998.

Riksdagsförslag: Höjd skatt för män

Alla män ska betala för våldet mot kvinnor, tycker vänsterpartiet

Män som grupp ska ta ekonomiskt ansvar för mäns våld mot kvinnor. Det förslaget för vänsterpartiet fram i en riksdagsmotion. Bakom idén om en mans-skatt står fyra ledamöter i partiets feministiska råd, rapporterar Ekot.

– Det måste bli tydligt för var och en att vi har ett gigantiskt samhällsproblem som heter mäns våld mot kvinnor och att detta kostar. Vi måste kunna diskutera hur det ska betalas. Vi måste få en diskussion där män förstår att män som grupp också har ett ansvar att ta, säger den förra vänsterpartiledaren Gudrun Schyman enligt Ekot.

Kollektivt ansvar
De som skrivit motionen vill att staten ska undersöka hur stora kostnader mäns våld mot kvinnor innebär. Därefter är det dags att ställa sig frågan på vilket sätt män kollektivt ska ta det ekonomiska ansvaret för kvinnovåldet, skriver de.

Gudrun Schyman anser inte att det är konstigare att män som grupp ska betala än att fattiga och rika bidrar med olika mycket i skatt.

– Det är precis vad vi vill diskutera också när det gäller gruppen kvinnor och gruppen män. Vi vill belysa de här orättvisorna som finns på många håll i samhället med att ta upp det absolut värsta, det absolut grövsta: nämligen våldet, säger Schyman.

Maktordning
Schyman, som är ledamot i vänsterpartiets feministiska råd, understryker att dagens samhälle har en maktordning som underordnar och diskriminerar kvinnor.

– Vi måste våga både se detta och diskutera hur vi ska komma till rätta med det, säger hon.