Därför tror Putin att ester är fascister

Ännu syns inga svenska demostrationer utanför Rysslands ambassad! (De har lyckats att gömma sig i Hitta.se).


Förresten, kolla in ryska ambassadens hemsida! Förutom 3 stavfel på första sidan (Gjöteborg, Stateiga symboler, öppettides) och en emailadress "rusembassy@telia.com". Dessutom har de inte döpt hemsidan... Där kanske man kan söka jobb som systemansvarig!

Jag som trodde att deras sk ambassadpersonal (aka spioner) iaf kunde stava!

Därför tror Putin att ester är fascister

Upploppen som organiserats av den Putintrogna ungdomsrörelsen vid Estlands ambassad i Moskva skedde med den ryska regimens goda minne.
Det vi ser är vanmäktig ilska över att det sovjetiska imperiet bröt samman gå ut över de som många ryssar upplever som gärningsmännen, de estniska "fascisterna".
Men det vore bättre om Ryssland lärde av Tyskland och tar på sig ansvaret för dess brott mot mänskligheten.

Det sovjetiska krigsmonumentet i Tallinn är ett monument över Sovjetunionens seger över Nazityskland. Segerdagen firades i Sovjetunionen den 9 maj. För ett par år sedan började ryssar i Tallinn samlas vid monumentet och lägga blommor där för att fira segerdagen och hylla minnet av de stupade sovjetiska soldaterna. Man gillade inte Estlands inställning till den sovjetiska segerdagen.
Den sjungande revolutionen i Estland 1988 var början till slutet för Sovjetunionen. Folkfronten för perestrojkan blev en folkfront för självständighet. I Lettland och Litauen uppstod också folkfronter. Tillsammans ordnade de tre rörelserna 23 augusti 1989 en kedja av människor från Tallinn till Vilnius. Det var för att påminna om Molotov-Ribbentroppakten 23 augusti 1939. Då kom Sovjetunionen och Nazityskland överens om att dela östra Östersjöområdet mellan sig. Sovjetunionen fick Finland (som värjde sig med framgång!), Estland, Lettland, Litauen och östra Polen.

Molotov-Ribbentroppakten innebar en kränkning av de suveräna staterna Estland, Lettland och Litauen, och den låg till grund för Sovjetunionens ockupation av dessa stater sommaren 1940 och förnyade ockupation 1945, sedan nazisterna drivits på flykten av Röda armén, som efter förrättat värv stannade kvar i Baltikum och återupprättade den sovjetiska diktaturen där. Röda armén nådde Estlands huvudstad Tallinn först tre dagar efter det att tyskarna hade lämnat staden. De mötte väpnat motstånd från estniska paramilitära trupper, vilka lydde under Estlands återupprättade demokratiska regering i Tallinn. De sovjetiska soldater som stupade vid ockupationen av Tallinn föll offer för kulor från estniska motståndsmän och inte från tyska soldater.

Under 1970- och 1980-talen fick jag klart för mig vid samtal med ryssar och ester i Estland, att många ryssar trodde att Sovjetunionen hade befriat Estland 1945 och att esterna var fascister. Denna föreställning har uppenbarligen hållits vid liv både bland ryssar i Estland och inom Ryska Federationen. Därför tror regimen Putin och många ryssar att Estlands regering har flyttat det sovjetiska soldatmonumentet till krigskyrkogården i Tallinn därför att Estlands folk är fascister (den kommunistiska benämningen på nazisterna) och inte vill ha ett monument mitt i Tallinn som påminner om att Sovjetunionen frälste Estland från fascismen.

Stalin är i dagens Ryssland hyllad som den store ledaren under kriget. När Stalin ledde industrialiseringen av Sovjetunionen och den militära upprustningen av landet – den svenske historikern Lennart Samuelson har visat att den sovjetiska ekonomin var en krigsekonomi redan i fredstid – kallades denna process på ryska för ”strojka”. Den tidning som på svenska kallades ”Nyheter från Sovjetunionen” hette i sitt ryska original ”SSSR v strojke”, det vill säga ”Sovjetunionen under konstruktion”. När Gorbatjov gick till storms mot planekonomin och enpartiväldet valde han slagordet ”perestrojka”. Han ville klargöra för sina landsmän och landsmaninnor att det var hög tid att skrota sovjetsystemet. Perestrojka betyder rekonstruktion.

Under president Putin har resultaten av Gorbatjovs reformpolitik tillintetgjorts. Bristen på demokrati, rättssäkerhet och möjlighet till fri opinionsbildning har påtalats i våra massmedia. Detta är väl kända fakta. I Ryssland har nyligen journalisten Vjatjeslav Kostikov i veckotidningen Argumenty i fakty (Nr 16, 2007) använt begreppet ”strojka” för att beskriva det nu framväxande samhället, i en artikel som fick rubriken ”Huset som Putin har byggt”. Denna konstruktion, denna ”strojka” bärs enligt Kostikov upp av de starka, på ryska ”siloviki”, det vill säga personal ur säkerhetstjänsten. Dessa människor utgör mellan 60 och 70 procent av alla högre tjänstemän i Ryssland.

Nu har tiden blivit mogen för att låta den vanmäktiga ilskan över att det sovjetiska imperiet bröt samman gå ut över gärningsmännen, de estniska ”fascisterna”. Pöbelupploppen som organiserats av den Putintrogna ungdomsrörelsen De våra (”Nasji” på ryska) vid Estlands ambassad i Moskva har inte kunna ske utan den ryska regeringsmaktens goda minne. Den säkerhetspolis som i praktiken styr Ryssland kan hålla ordning i huvudstaden, om den skulle vilja det.
Det blir intressant att se hur Putins regim kommer att hantera sin besvikelse över att attackerna på Estland inte leder till att soldatmonumentet flyttas tillbaka till Tallinns centrum. Regeringen Reinfeldt bör i samband med protesten till den ryska regeringen mot attackerna på Sveriges ambassadör i Moskva förklara för sin ryska motpart att Ryska federationens relationer till de baltiska staterna kan bli bra först om Rysslands regering och folk gör upp med den sovjetiska historien på ett sätt som motsvarar den tyska uppgörelsen med det förflutna efter nazistregimens fall, den så kallade Vergangenheitsbewältigung. Det måste sägas klart att Sovjetunionen förde krig mot Nazityskland inte för att befria andra folk utan för att försvara sig mot det tyska anfallet den 22 juni 1941, ett anfall från en stat som fram till dess varit Sovjetunionens bundsförvant. På samma sätt som det tyska folket tagit på sig ansvaret för nazismens brott mot mänskligheten bör det ryska folket ta på sig ansvaret för sovjetkommunismens brott mot mänskligheten.