Han skickade e-post med tanken

Svårt förlamad man styrde datorn med enbart tankekraften

En svårt förlamad man har både skickat e-post och spelat datorspel med tankens kraft. En liten sensor inopererad i patientens hjärna möjliggjorde det omöjliga.

Den vetenskapliga tidskriften Nature rapporterar på sin hemsida på internet att detta är det mest sofistikerade metod för tankestyrning av elektronik som testats hittills på människa.

Sensorn med sina 100 elektroder kallas Braingate och är bara några millimeter stort. En 24-årig förlamad amerikansk man fick den insatt i sin hjärna, närmare bestämt i den del som styr kroppens medvetna rörelser, i juni i år.

Forskarna kunde snabbt rapportera att mannen, som bokstavligen inte ens har förmågan att lyfta ett finger, plötsligt kunde styra både tv och dator. Detta kunde han göra samtidigt som han gjorde andra saker som att tala och röra på huvudet.

Tar emot nervsignaler
Ytterligare fyra patienter står på tur för att förses med Braingate.

Tekniken bakom den lilla fyrkantiga tingesten är raffinerad. Var och en av de 100 elektroderna kan ta emot signaler från lika många nerver i hjärnan, tillräckligt för att exempelvis byta kanal på tv.

Konkurrerande företag håller på att ta fram andra metoder för tankestyrd manövrering, bland annat har en liten skruv som inte ens behöver opereras in i hjärnan nyss fått sitt patent, rapporterar Nature.

De vanligaste hjälpmedlen som finns att tillgå i dag för svårt rörelsehindrade personer styrs med ögonens eller tungans hjälp. Det kräver avsevärd träning från patientens sida innan metoderna kan fungera hjälpligt, och alla besitter inte den rörlighet i musklerna som krävs. Därför har forskare börjat snegla mot hjärnans inre.

Kritiska stämmor
Även om framgångarna som rapporteras kring 24-åringen är i det närmaste häpnadsväckande finns personer som höjer kritiska stämmor. Det stora genombrottet är ännu inte här, säger till exempel Stephen Roberts, ingenjör vid universitetet i Oxford, Storbritannien.
- Vi måste kunna tillverka någonting som fungerar smidigt utan en massa träning av patienten. De flesta av dessa uppfinningar fungerar bra på en liten patientgrupp men det är lång väg kvar innan de kan fungera på fler, säger han enligt Nature.