Regeringen vill registrera boende

Ska stoppa bidragsfusk

Regeringen vill införa ett nytt lägenhetsregister.
Bättre koll på befolkningen är en av anledningarna.
Den andra är att bidragsfusk ska stoppas.

Regeringen vill nu att lägenhetsnummer ska registreras för alla som bor i flerbostadsshus.
Då kan varje lägenhet och de som bor där identifieras.
Anledningen är att staten vill ha ett bättre statistiskt underlag för hur hushållens sammansättning ser ut.
Men man ser också möjligheter till att motverka fusk med bostads- och underhållsbidrag och pensioner.
- Det kan nu undvikas. Det kan kännas skönt för den enskilde också, säger kommun- och finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg till SVT.

Högljudda protester
Ett liknande förslag har tidigare mötts med hård kritik från Sveriges fastighetsägare.
– Om fastighetsägarna ska åläggas att rapportera om sina hyresgäster så måste det vara av skäl vars nytta vida överstiger olägenheten med det, säger Christer Jansson, vd för branschorganisationen Fastighetsägarna i Stockholm, till TT.
När förslaget var uppe för nästan fem år sen, var tanken att det var de som skulle uppge vilka personer som var boende i vilken lägenhet.
Protesterna var högljudda.
– Jag vet inte exakt hur det ska lösas, men inrapporteringen av uppgifterna kommer att läggas på kommunerna och fastighetsägarna gemensamt, säger Sven-Erik Österberg till TT.

Kan bli lag 2006
Som det är nu folkbokförs de som bor i lägenhet på adressen.
Enligt lagförslaget ska ett register införas där lägenhetsnummer kopplas till de boende.
I förlängningen är tanken att de boende därmed ska kunna skrivas på en viss lägenhet.
Regeringen räknar med att den nya lagen kan träda i kraft 1 januari 2006, uppger SVT. Förslaget får stöd av Vänsterpartiet, men Miljöpartiet är tveksamt.
Idag bor drygt 40 procent av Sveriges befolkning i lägenhet.

Antipiratbyrån anklagas för piratverksamhet

Antipiratbyråns infiltratör köpte piratutrustning, administrerade piratservrar och lade ut mängder med upphovsrättsskyddat material.
Det påstår internetleverantören Bahnhof i en intern rapport.
Som bevis la man på tisdagen ut mängder med loggfiler på sin hemsida.
Kriget om fildelningen hettade till på tisdagen.
Den utpekade interhetleverantören Bahnhof gick då till mottattack. Man anklagade Antipiratbyrån för brottsprovokation i amerikansk stil med hjälp av en infiltratör.

”En lista på 68 000 filer”
- Den moraliska gränsen för mig går när Antipiratbyrån aktivt verkar ha planterat bevis hos Bahnhof internet. Jag hittade en lista på 68 000 filer som han laddat upp, säger Jon Karlung, vd på Bahnhof.
Infiltratören påstås både ha arrangerat och administrerat delar av den fildelning som byrån fördömt och polisanmält.
- Hur kan Antipiratbyrån, som i form av lobbyorganisation arbetar för att stävja fildelningskulturen, aktivt avlöna en person för att ladda upp tiotusentals upphovsrättsskyddade filer till en server som man sedan med hjälp av myndigheterna låter beslagta.
- Det är som att dela ut tändstickor och bensin till en känd pyroman för att sedan anmäla honom för mordbrand när han eldar upp ett hus.
Jon Karlung är inte heller glad över att företaget hamnat i korseld mellan fildelarna och Antipiratbyrån.
- Vi har fått någon slags korståg i huvudet, ett planterat korståg. Det är som vi fått en betongklump i huvudet, säger Karlung.
Det var tidigt på morgonen den 10 mars som 18 tjänstemän från kronofogden gick in och lamslog verksamheten hos Bahnhof i Stockholm.
Bytet blev något Antipiratbyrån kallade ett av de största piratarkiven som hittats någonsin.
Tjänstemännen bar bland annat ut fyra stora ftp-servrar, märkta med dödskallesymboler.
Samma eftermiddag lämnades en polisanmälan om upphovsrättsbrott in hos citypolisen i Stockholm.

Tomma servrar
Enligt Antipiratbyrån fanns nästan en halv miljon musikfiler på servrarna, över 5 000 datorprogram och 1 800 filmtitlar.
Men servrarna var i själva verket tomma. Kartläggningen hade skett i smyg tidigare - och nu anklagas Antipiratbyrån för att ha varit den mest aktiva parten i den hantering man polisanmält.
I centrum står en person som Bahnhof nu kallar ”Rouge”.
”Rouge” har arbetat i bästa dubbelagentstil - både som infiltratör åt Antipiratbyrån och administratör av en av de utpekade piratservrarnas som beslagtogs.
- Han har köpt hårdvara för ungefär 20 000 kronor. Han har drivit själva kanalen och han har själv lagt upp nya användare, säger en av Bahnhofs numera före detta anställda i en intern rapport som Bahnhof offentliggjorde på tisdagen.

Loggfiler lämnas ut
Piratservern flyttades till Bahnhofs lokaler för ett år sedan - och det påstås ha varit ”Rouge” som i stora delar fyllde på med upphovsrättsskyddat material.
- Han har köpt prylarna och burit dem till Bahnhof och lämnat dem till mig, säger den fd anställde i rapporten.
- Han har också under lång tid skött om allting. Han har själv skyfflat mycket data via Bahnhofs nät.
Bland det infiltratören påstås ha lagt ut finns även mjukvara till Microsofts spelmaskin Xbox och även Playstation 2. Han påstås också ha drivit på och värvat nya medlemmar.

"Vi ska kolla varje påstående"
Antipiratbyrån ville på tisdagen inte kommentera uppgifterna om infiltratörens metoder närmare.
Man stängde telefonväxeln redan klockan 11 och satt i möte under resten av dagen.
- Vi har precis gått igenom den här rapporten. De bekräftar våra påståenden om att det stått ett antal servrar i deras serverhall, varifrån det sänts ut skyddat material, sa Henrik Pontén, chefsjurist vid Antipiratbyrån, sent i eftermiddags till aftonbladet.se.
Han kallar rapporten från Bahnhof en partsinlaga.
- Men vi tycker ändå att de försökt reda ut det här.
Henrik Pontén säger att man ännu inte hunnit tala med den person som infiltrerat piratgänget.
- Vi kommer att kontakta honom. Vi ska kolla varje påstående och se vad som är korrekt och vad som inte är korrekt.
Men om det stämmer att en person som arbetat för er i själva verket lagt ut stora mängder upphovsrättsskyddat material, är det något ni tycker är bra?
- Det är ingen idé att kommentera det nu, säger Henrik Pontén.
- De påståenden som görs kräver att vi verkligen går till botten. Det är mycket loggfiler och materials om ska granskas.
- Vi ska ta fram alla fakta som finns och sedan ska vi redovisa det.

Polisen: Vi har ingen misstänkt
Antipiratbyrån lämnade in en polisanmälan efter razzian mot Bahnhof - men valde att inte anklaga någon enskild person eller företag i anmälan.
- Det händer inte särskilt mycket där. Vi har gjort lite grann men vi har ingen som är skäligen misstänkt. Vi hoppas att vi får det, säger Göran Olsson, utredare vid citypolisens utredningsrotel.
Han berättar också att förundersökningsledaren, åklagaren Britt-Marie Hägglund, är på semester över påsk.
- Det finns personer vi vill förhöra. Det blir före sommaren, men vi vet inte när, säger Göran Olsson.
De två personer som pekades ut på Bahnhof efter razzian har bägge slutat på företaget.
De har godkänt alla de uttalanden som Bahnhof på tisdagen publicerade. De har också avböjt att ställa upp för en intervju i Aftonbladet.

********************

Ren brottsprovokation, menar företagets vd Jon Karlung.

Efter kronofogdens och polisens razzia mot Bahnhof Internet den 10 mars beslöt internetleverantören sig för att göra en egen intern utredning av vad som hänt. Enligt Jon Karlung visar utredningen tydligt att Antipiratbyrån använt sig av en infiltratör som iscensatt över 68 000 upp- och nedladdningar av upphovsrättsskyddade spel och filmer i en av Bahnhofs servrar.

Dessutom har infiltratören själv köpt hårdvara till servern för att alla filer ska rymmas. En av företagets nättekniker har skött den aktuella servern.

– Vår nättekniker har erkänt detta och de loggfiler han lämnat till oss är bevis på att det skett, säger Jon Karlung.

Infiltratören, som kallas Rouge i utredningen, ska ha avlönats av Antipiratbyrån för att avslöja olaglig verksamhet men istället ägnat sig åt att fylla servern med merparten av alla spel och filmer som släppts under 2004. Detta måste ha skett med Antipiratbyråns goda minne eftersom de känt till servern i mer än ett år utan att ingripa menar Jon Karlung, som är mycket upprörd.

– Det känns som om vi är utsatta för ett bakhåll och det måste ligga nära till hands att kalla detta brottsprovokation.

Bahnhof har ännu inte bestämt sig för om de ska polisanmäla razzian.

–  Vi utesluter inte det, säger Jon Karlung.
Antipiratbyråns jurist Henrik Pontén säger att han inte vill kommentera Bahnhofs utredning förrän han fått tag på Jon Karlung:

– Jag har sökt honom och deras juridiska ombud hela dagen, de har inte varit anträffbara.
Henrik Pontén säger att det viktiga med razzian mot Bahnhof varit att få tyst på den ”undre värld” som sysslar med fildelning, och han är nöjd med att ha åstadkommit detta. Pontén bekräftar att Antipiratbyrån använt infiltratören Rouge mot Bahnhof och att organisationen arbetar med flera andra infiltratörer.

De fyra servrar som beslagtogs vid razzian står fortfarande hos polisen och utredningen pågår. Den kan ta lång tid eftersom brott mot upphovsrättslagen inte är prioriterade på grund av de låga straffvärdena.

Datainspektionen håller på med en granskning av om Antipiratbyråns registrering av personuppgifter kan strida mot lagen. Granskningen väntas bli klar ett par veckor efter påsk.

Lotteriinspektionen vill stoppa spelservice

Lotteriinspektionen vill tvinga Aftonbladet att ta bort merparten av spelservicen.
Oddsuppgifter från en rad utländska spelbolag ska inte få publiceras.
– Det är ett övertramp på tryckfriheten, säger Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin.


Bakgrunden är en pågående juridisk tvist mellan Lotteriinspektionen och ett antal svenska tidningar, däribland Aftonbladet, som publicerar annonser från utländska spelbolag. Annonser som, enligt inspektionen, bryter mot lotterilagen.
Nu vill inspektionen dessutom stoppa publiceringen av oddsupgifter. Och agerar för att odds från utländska spelbolag - som Ladbrokes, Unibet och Expekt – inte ska få publiceras i tidningen.
Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin anser att det är en redaktionellt styrd läsarservice. Och upprörs över Lotteriinspektionens agerande.

”Journalistiskt beslut”
– En halv miljon svenskar spelar hos de utländska spelbolagen och att vi vill förmedla oddsuppgifter till dem är ett rent journalistiskt beslut. Det är inget som vi tjänar några pengar på, säger Anders Gerdin.
– Men lotteriinspektionen anser uppenbarligen att lotterilagen är viktigare är tryckfrihetsförordningen, som faktiskt är en grundlag.
Inspektionens argument är att man anser att publiceringen av oddsuppgifter är detsamma som att främja ”ett utom landet anordnat lotter”. Syftet är kommersiellt, slår inspektionen fast.
– Vi menar att det här är något som inte omfattas av tryckfriheten utan det här är rent kommersiellt. Det har ju ingenting med opinionsbildning att göra, säger Jan Nyrén, chefsjurist vid Lotteriinspektionen, till TT.
Lotteriinspektionens agerande ser Anders Gerdin dock i det större perspektivet som den senaste av flera framstötar från regeringens sida att begränsa yttrandefriheten i medierna.

Passbilder
– Det finns flera oroande exempel, i somras togs mediernas möjlighet att få ut passbilder i praktiken bort. Och nyligen vägrade den svenska socialdemokratiska regeringen som en av få i Europa att lämna ut namnen på de saknade efter tsunamikatastrofen. Det tycks som att regeringen vill införa censur, och det är de ensamma om i Europa.
– Det här handlar inte om att publicera odds eller inte, frågan är mycket, mycket större än så, säger Anders Gerdin, som tänker ta upp saken i Tidningsutgivarnas styrelse.
– Det är dags för tidningsbranschen att sätta ner foten nu,säger han.
Lotteriinspektionen väljer att inte hota med något vite om kraven inte följs.
– Det är saker som tidigare inte är prövat av svensk domstol. Vi har gjort vår bedömning av regeringsrättens domar som kom i höstas och domar från länsrätten i februari i år angående logotyper. Då gör vi tolkningen att även de här företeelserna omfattas av lagen, säger Nyrén.

Lunchen är aldrig gratis

”För övrigt ryktas det att Iraks kultförklarade före detta informationsminister Muhammad Said al-Sahaf inte bara har fått flera webbplatser uppkallade efter sig, han har också fått löfte om nytt jobb”

Vad menas med noll kronor? I ett utskick från Vodafone utlovas alla som besöker Vodafone On Tour att köpa en Sony Ericsson T310 för 0 kronor.

Inget snack om att man måste teckna abonnemang. Så glad i hågen beger sig en av mina korrespondenter till Vodafone Store med sin papperslapp. Där han möts av kalla handen när han vägrar att teckna 24-månadersabonnemang:

”Tror du att vi har sådana giveaways?”

(Nej, det ser mer ut som en ”dead giveaway”.)

Alla hänvisningar till den skriftliga utfästelsen föll på döda öron.

Ser ut som ett solklart fall för konsumentombudsmannen.

En annan av mina korrespondenter är förbryllad över Värmdö kommuns kurs som ger europeiskt datakörkort. Korrespondentens namn förekommer nämligen i en ”elevlista” som ingår i kursmaterialet. Elevlistan är i själva verket resultatlistan från en cykeltävling med personnummer och allting. Är ingenting heligt?

Vad säger Datainspektionen om detta tilltag mot tävlingscyklisternas personliga integritet?

Värre gick det med den personliga integriteten för vicepresident Dick Cheney, Ronald Reagan, Nelson Mandela, Fidel Castro och påven (stryk ej önskvärd) som samtliga kunde läsa sina dödsrunor på CNNs webbplats i påskas. Visserligen bara under tjugo minuter, så det gällde att passa på, men ändå. Som alla nyhetsbyråer har CNN färdigskrivna dödsrunor för kända personer, men andra nyhetsbyråer brukar inte tjuvstarta.

Det stod förresten inget om Saddam Hussein.

Enligt 2002 Dust-Off Survey of PC Hygiene beror 70 procent av alla persondatorfel på dålig hygien. Datorn är en riktig snuskburk.

Datorer innehåller både virus och buggar (insekter), påstår datakonsulten Joseph Wise som hittat både kackerlackor och kattpiss i datorerna. Han föreslår att man slår in datorn i plast och ställer ut den i solen några timmar. Det tar kål på ohyran, påstår han.

Det tar kål på datorn också, men det är smällar man får ta.

För övrigt ryktas det att Iraks kultförklarade före detta informationsminister Muhammad Said al-Sahaf inte bara har fått flera webbplatser uppkallade efter sig, han har också fått löfte om nytt jobb – han ska bli presstalesman åt Larry Ellison.

Låtsaskurser i stället för jobb

Monica Hjälm stirrar in i dataskärmen där hon får läsa en anekdot om en japansk zenmästare som fyller en tekopp och häller och häller tills teet rinner över – koppen är lika full som människan är full av kunskap.

Det är några ord på vägen för en stark 50-årig kvinna som arbetat och försörjt sig i 30 år.

I datorns bleka sken ska hon lära sig att upptäcka sina "motivationsankare" och få "balans i livet", och vad sägs om dessa visdomsord:

Att lära sig leva är som att segla. Du måste bli ett med vindarna i din omvärld, sedan måste du lära dig mer om ditt innersta jag, dina starka och svaga sidor. Därefter är det dags att skapa en vision om vart du vill resa.

Behöver Monica lära sig leva? Knappast. Men hon är en av 44 000 människor som varje dag i Sverige är satta i "aktivitetsgaranti". Hon har varit arbetslös över 300 dagar, är utstämplad från a-kassan och inföst i påtvingad aktivitet, som till stora delar är ett tidsfördriv.

Det är hennes plikt att läsa gottköpsfilosofin om vindarna, det innersta jaget och visionen om en resa. Om hon reste sig upp och sa:
- Sån här skit håller inte jag på med. Jag är vuxen! Jag vill ha ett jobb!
...skulle hon mista a-kassan och få klara sig bäst hon kan.

Men Monica är inte den som ställer sig och skriker. Hon är en konstruktiv person som gör det bästa av läget. Det artificiella ljuset från dataskärmen faller över hennes ansikte och hon säger:
- Datorn får mig att analysera mig själv. Jag var inne på att ta vilket jobb som helst. Men datorn har fått mig att tänka efter.
Hon har sedan november svarat på ett oändligt antal frågor, datorn har pillat i hennes innersta, sammanställt och kombinerat svaren, skalat bort "oväsentligheter".
- Psykoanalys med dator, säger Monica.
När alla frågor är besvarade och svaren kombinerade, kommer datorn fram till två framtida karriärvägar för henne:
Projektledare eller starta eget.
Starta eget! Det hade Monica inte tänkt på innan hon satte sig framför datorn i höstas. Starta eget är ingen dum idé. Men vad ska hon starta?
- Jag har inte någon bärande idé än, säger hon.

Det fanns en tid när det officiella Sverige såg arbetslöshet som ett strukturellt problem. Om det fanns arbetslösa berodde det på att de inte matchade de jobb som fanns, och därför satte man dem i omskolning och så fick de jobb. Det var sällan den arbetslöses fel att han eller hon gick hemma.
Det var på den tiden det faktiskt fanns arbeten och socialdemokraterna pratade om full sysselsättning.

Nu finns det inga jobb. Arbetsförmedlingen i Örebro har nästan
12 000 inskrivna och antalet lediga arbetstillfällen brukar pendla mellan 100 och 200.
Monica har arbetat som vårdbiträde och personlig assistent. Men ett liv av tunga lyft gav henne slitna höfter och för ett par år sedan sa hon upp sig. Hon bråkade inte om sina höfter, bad inte någon om hjälp. Kroppen orkade inte längre, hon sa upp sig och tänkte börja med något nytt.
- Jag trodde att jag lätt skulle hitta ett jobb.
Så upptäckte hon, som så många före och efter henne, att det inte finns några. Så gick hon och stämplade de 300 tillåtna dagarna och sedan satte arbetsförmedlingen henne i aktivitetsgarantin.
Här är ansvaret för arbetslösheten lagt på individen. I viss mån kan väl det vara rimligt, men hur många gånger kan man analysera sig själv och hur många gånger kan man gå på kurs för att lära sig skriva en ansökan?
Monica skulle gärna skola om sig, men arbetsförmedlingen bjuder inte på utbildning. Monica kan tänka sig att bekosta studier själv, men eftersom hon är över 45 är hon inte längre berättigad till studielån.

Det är tyst i datasalen. Skärmarna flimrar. En lapp på kortväggen säger att man inte får äta eller dricka i lokalen. På långväggarna hänger små urnor med plastblommor.
Framför Monica sitter Katarina Delram, 41. Hon arbetade i åtta år som administratör hos polisen i Stockholm innan familjen flyttade till Örebro 1993. Här har hon haft vikariat hos polisen, sjukhuset, HSB, Länsförsäkringar. Sedan fyra år är hon arbetslös.

Du kan nå längre än du tror, säger datorn. Katarina sitter lite framåtlutad när hon läser texten.
- Man ska komma fram till vad man passar som, säger hon. Som jag fattar det. Jag är snart färdig och vet inte om jag har kommit fram till det.
Upptäck din fulla potential, säger datorn.
- Det är lite tjatigt, säger Katarina.
Hon har sökt jobb hela tiden, men liksom Monica har Katarina upptäckt att de flesta arbetsgivare inte ens ids svara på brev. Det är ju så många sökande. Innan Katarina kom hit gick hon en treveckors jobbsökarkurs hos Lernia.
- Man pratade, pratade och pratade, säger hon. Jag tror det går ut på att stärka självförtroendet.
Sedan överfördes hon till detta projekt, som kallas Saga och är längre. Det sträcker sig från oktober och en bra bit in på våren.
Här får Katarina än en gång lära sig att söka arbete. Kursledaren heter Christer Wallenborg, en 60-årig konsult som i början av 90-talet upptäckte att de arbetslösa är en bra marknad, en förbisedd målgrupp.

Wallenborg säger att det är en vetenskap att söka arbete i dag. Har du gedigen erfarenhet? Det har många. Bra utbildning? Fint, men varför ska vi ge dig jobbet? Är du ambitiös? Vi har 200 brev från ambitiösa människor.

Därför består en stor del av Wallenborgs kurs av hur man skriver en ansökan efter principer och knep från marknadsföringen. Bort med tråkiga kronologiska meritförteckningar! In med säljande säljbrev! Du kommer med ett erbjudande om en bra produkt - du själv! Väck uppmärksamhet, nyfikenhet! Var en färgklick i den gråa massan!

Den som skriver sin ansökan på ett säljande sätt kanske - om brevet är mer säljande än de andra 100 - 200 - 300 - 400 som också ligger på företagarens bord - blir kallad till intervju. Då gäller det!
Den här morgonen delar Wallenborg ut ett kompendium med 40 knepiga frågor som en potentiell arbetsgivare kan ställa, till exempel:
Hur ser din fritid ut? Se upp här! Håller man på med för mycket kan arbetsgivaren bli orolig. Villabyggen brukar inte vara populära, det vet Wallenborg sedan han själv var rekryterare.
Hur reagerar du om någon kritiserar dig? Det är fel - fel - fel att säga att man blir skitförbannad! Rätt svar är att man kan dra positiva slutsatser av negativ kritik. Säg gärna: Jag uppskattar raka besked.
Vad har du gjort under arbetslösheten? Den frågan är en klassiker. För Guds skull, säg inte att du bara gick och stämplade! Säg något positivt - du har jobbat ideellt - gått på kurser - lärt känna dig själv!
- Har någon av er en intervju på gång? frågar Wallenborg.
Tystnad.
- Okej, det kommer.
Han är en ambitiös handledare och hedersman som verkligen önskar det bästa för var och en av sina elever.

Men det han lär ut är ju hur en arbetslös ska få ett jobb i stället för en annan arbetslös, även om han själv inte vill se det så. "En del funderar på att starta eget. Då skapar de sina egna jobb. Och vi peppar dem, hjälper dem att vara aktiva, att inte ge upp. Dessutom får de fräscha upp kärnämnena svenska, engelska och matte när de är i aktivitetsgarantin."
Wallenborg använder ofta orden spännande och intressant och positivt när han pratar med deltagarna. Men när man kokar ner aktiviteten slutar den ändå vid datorn, självanalysen, brev efter brev till arbetsgivare som inte svarar.
- Om och om igen får man lära sig att skriva sin meritförteckning! Om och om igen! säger en av deltagarna, Per, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen.
- Det är bra att få ordning på sina papper. Men om man inte får jobb i alla fall? Det känns lite meningslöst efter ett tag, säger Monica Hjälm.
Katarina Delram har kommit fram till slutet av dataanalysen av sig själv. Enligt datorn kan hon passa som administratör, ekonomibiträde eller sjuksköterska. Men det visste Katarina förut, för det är hon som har skrivit in det.

---------------------------------------------

De är gräddan av arbetslösa
http://www.aftonbladet.se/vss/ekonomi/story/0,2789,610284,00.html
Rapport från Åtgärdslandet - där 350 000 svenskar kämpar för att slippa bli utförsäkrade