Oro - nya folksjukdomen

Var femte svensk känner oro eller ångest.Oron fördubblar risken att dö i förtid av självmord, hjärtinfarkt eller andra allvarliga sjukdomar. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen.
- Alarmerande. Vi måste ta den här varningssignalen på allvar, säger Måns Rosén på socialstyrelsen.

Svenskarna mår allt sämre. Mer än var femte svensk, 22 procent, känner oro eller ångest. Det är nästan en fördubbling på drygt tio år. Nu riskerar den ökade oron att bli ett hot mot folkhälsan, visar en ny studie från forskare vid Socialstyrelsens epidemiologiska centrum.
Svenskarna dör, och blir både fysiskt och psykiskt sjuka, av sin oro.
- Det här kan vara ett trendbrott. Vi kan få en ökning av både psykiska sjukdomarna och fysiska sjukdomar som hjärtsjukdom, säger Måns Rosén, avdelningschef på myndighetens epidemiologiska centrum.

Starkt ökad risk
Svår oro ökar risken att dö i förtid mellan två och tre gånger, jämfört med de som inte känner sig oroliga, visar studien.
- Vi blev överraskade. Vi trodde inte att riskökningen skulle vara så stor, säger Måns Rosén.
Oro ökar risken för en alltför tidig död mer än både rökning, långvarig sjukdom och dålig utbildning.
Att känna sig orolig ökar kraftigt sannolikheten att läggas in på sjukhus eller drabbas av psykisk sjukdom.

Risk för självmord
Det finns könsskillnader. Män som känner sig nervösa eller oroliga läggs nio gånger så ofta in på sjukhus för självmordsförsök som andra män. För kvinnor trefaldigar oro sannolikheten för självmordsförsök.
Oroliga män har också 50 procents ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
- Det är viktigt att vårdpersonal frågar och följer upp om någon ger uttryck för oro eller ångest, kanske i synnerhet om det är en man. När män medger att de är oroliga, då är det allvar, säger Måns Rosén.


Så blir du fri från din oro
Danuta Wasserman, professor i psykiatri, ger sina nio bästa råd:

* Ta din oro på allvar. Ju snabbare du tar tag i problemen, desto större är chansen att snart må bra igen.
* Vad är orsaken? Finner du den är hälften vunnet. Prata med människor i din omgivning vänner, bekanta och grannar.
* Om du är oroad för att du inte har arbete tänk på att du inte är ensam i denna situation.
* Det är inte ditt fel. Sök stöd.
* Om du har alltför mycket arbete, be om hjälp från dina chefer och använd de stödresurser som finns på arbetsplatsen.
* Slarva inte med maten, motionera regelbundet. Döva inte oron med alkohol och droger.
* Fundera över problem och lösningar och förändra din livsstil. Är en dålig relation orsaken bryt upp. Om du inte trivs med ditt arbete så sök nya tjänster.
* Skapa mening i livet. Odla intressen och hobbies.
* Sök vård när oron är svår, långvarig och hindrar dig i dina dagliga sysslor.
* Oro och ångest är ofta ett första tecken på depression eller stresskänslighet. Andra vanliga symtom är nedstämdhet, håglöshet, sömnstörningar och trötthet. Ofta minskar aptiten men unga och kvinnor kan börja äta och sova mer.



I dag publicerar den vetenskapliga tidskriften Journal of Epidemiological and Community health undersökningen där 34 500 svenskar mellan 16 och 74 år har frågats ut om de känner nervositet, oro eller ångest tre gånger under åren 198096. Deras hälsa har sedan följts upp med hjälp av register över sjukhusinläggningar och dödsfall.