Bästa webbhotellet i Sverige

Den unge Västeråsentreprenören Sam Nurmi är innehavare av Sveriges bästa webbhotell – Loopia. Det är tidningen Internetworld som för andra året i rad testat alla svenska webbhotell och gett Loopia högsta betyget.


- Sammanvägning av stabilitet, helgsupport, pris, generös trafikgräns och det bästa statistikverktyget gör Loopia till Sveriges bästa webbhotell 2005, skriver Internetworld i veckans nummer.

Tidningen hade valt ut de 15 största av de cirka 200 webbhotell som finns i Sverige. Grundkravet var att de ska erbjuda registrering av .se-domäner, dataslösningar samt telefonsupport.

Fem webbhotell gick till final
När den åtta veckor långa testperioden var över stod fem webbhotell ut som bättre än de övriga med bättre tillgänglighet, support och service och rimliga priser.

I den allra sista gallringen för att få fram en vinnare kampades Loopia, Space 2U och FS Data.

Till slut blev det Loopia tog hem priset "Bäst i test", bara en armlängd före FS Data och Space 2U och med Aleborg Solutions och Digikom också tätt inpå.

Loopia fick 9 stjärnor av 10 medan de fyra svåraste konkurrenterna fick 8.

- Hög tillgänglighet, stort utrymme, bra pris, generös trafikgräns, snygg och funktionell kontrollpanel samt testets bästa statistikprogram gör Loopia till en vinnare. Pricken över i:et är telefonsupport på helgerna, lyder testgruppens omdöme.

Spray föll på dålig support
Sämst i test, med bara 3 av 10 möjliga stjärnor, fick 1st Webhosting. Lägsta tillgänglighet och snål trafikgräns fällde 1st Webhosting.

Näst sist kom Wopsa med 3 stjärnor, trots fina omdömen som "billigt webbhotell med största utrymmet i testet". Men problemen att komma fram till supporten på telefon drog ned betyget.

Dålig tillgänglighet, orimligt lång svarstid från webbservern och obefintlig online-support fällde också Spray, trots låga priser och ett generöst webbutrymme. Spray fick 4 stjärnor.

"Telia lever i en svunnen tid"
Telia fick sex stjärnor och borde rimligen fått ett hyggligt omdöme - men icke. Internetworlds testgrupp beskriver i målande ordalag äventyret med att öppna ett webbhotell och beställa en .se-domän hos Telia.

"För att beställa webbhotell måste vi köpa en domän först. Domänköp av Telia kräver registrering på Telias Mina sidor, som i sin tur tvingar oss att vänta på att en kod ska skickas med vanlig post. När koden kommit går det bra att beställa domän. Det är inte underligt att en .se-domän kostar 1.112 kronor hos Telia - något som du betalar 162 kronor för hos Loopia. Sedan måste vi beställa webbhoteller via fax(!) för att senare få användaruppgifterna med vanlig papperspost, skriver Internetworld uppgivet.

Internetworld fortsätter att berätta om sina nära-döden-upplevelser med Telias support, rutinerna för e-postkonto och försöken att lägga upp en hemsida med hjälp av ett ftp-program.

- Televerket, ursäkta Telia, lever i en svunnen tid, skriver Internetworld.

FAKTA
15 testade webbhotell (Maxpoäng 10 stjärnor)

1. Loopia, 9*
2. Aleborg Solutions, 8*
2. Digikom, 8*
2. FS Data, 8*
2. Space 2U, 8*
6. Ballou, 7*
6. Box Hosting, 7*
6. Hemsida, 7*
6. Levonline, 7*
6. WA-data, 7*
11. Telia, 6*
12. Active 24, 5*
13. Spray, 4*
13. Wopsa, 4*
15. 1st Webhosting, 3*

Källa: Internetworld nr 2/2005.

Friskare hjärta med sexpiller

Sexpiller kan motverka hjärtsjukdomar. Det anser forskare i en ny studie.
– Intressant, men det krävs mer forskning, säger hjärtspecialisten Mats Börjesson.


Lustpillret L-Argiplex är ett välanvänt naturmedel för ökad sexlust och förmåga. Det innehåller aminosyran L-arginin.

I senaste numret av Journal of Nutrition avslöjar forskare att tillskott av syran kan minska nivåerna av homocystein, som är en markör för hjärtsjukdomar.
Studien som genomförts är liten, men kan ändå vara intressant, menar Mats Börjesson överläkare på Östra sjukhuset i Göteborg.
– Det finns medel som sänker nivån av homocystein. Men det vi inte vet är om en sänkt nivå av markören sänker risken för hjärtsjukdomar. Det är möjligt att det är så men vi vet inte, säger han.

Vidgar blodkärlen
En markör markerar att det kan finnas ökad risk för hjärtsjukdomar. Men det är inte bevisat att en minskad markör också ger minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Naturläkemedlet stimulerar bildandet av kväveoxid som kroppen använder för att vidga blodkärlen i kroppen. Det påverkar även lustcentrum i hjärnan, något som gör det till ett naturens Viagra.

Sexologen Malena Ivarsson använder själv medlet:
– Ett tillskott av L-arginin, exempelvis L-Argiplex, kan ge en ökad genomblödning som i sin tur gör att orgasmen blir starkare och längre och du får mer lust.

Fick lust igen
Trebarnsmamman Ann Christin Andersson, 45, saknade helt lust för att ha sex. Hon var trött och sliten och ville förändra sitt liv.
– För mig har naturmedlet förändrat allt. Jag är mycket piggare och har fått tillbaka sexlusten.
Men det går inte att fastslå att naturpillret motverkar hjärt- och kärlsjukdomar.
– Nej, det är att hoppa över ett par steg. Vi behöver mer forskning. Fast det är spännande, säger Mats Börjesson.

Fast abonnemang hos Telia inte längre ett krav för adsl

2005-02-18 11:01 Nu behöver du inte längre ha ett fast abonnemang hos Teliasonera för att få tillgång till adsl. PTS nya regler som presenterades nu på morgonen är ett dråpslag mot Telias grepp om accessnätet. Men Telia slår ifrån sig. Kunden kommer ändå att få betala för accessen, är beskedet.

Genom ett beslut som Post- och Telestyrelsen fattar idag tvingas Teliasonera att ge andra teleoperatörer på marknaden större chans att konkurrera. Bland annat behöver kunder inte längre ha ett fast telefonabonnemang hos Teliasonera för att få tillgång till adsl.

Dessutom ska de grossisttjänster för fasta telefonabonnemang som Teliasonera erbjuder regleras för att teleoperatören inte ska kunna utnyttja sin ledande ställning på marknaden mot andra teleoperatörer.

Telia har nu tre månader på sig att ta fram ett underlag för ett nytt standardavtal för de bolag som vill köpa abonnemang.

Teliasonera är mycket kritiskt mot PTS nya krav. Bolaget anser att de avtal som företaget har med konkurrenterna är marknadsmässiga.

- Vi är förvånade att myndigheterna inte har en tillit marknaden, säger Rune Nilsson, chef för Teliasoneras myndighetskontakter.

Och PTS nya regler som innebär att kunden inte behöver ha ett fast telefoniabonnemang viftas bort av telejätten. Enligt Rune Nilsson kommer kunderna i vilket fall att få betala för kopparmätet. Skillnaden mot förut är bara att avgiften kommer att hamna på räkningen hos den operatör som kunden har.

Han anser att PTS har mörkat för just det faktum att kostnaderna blir det samma för slutkunderna.

Webbfrågan är ett riktigt otyg

Dagstidningarnas så kallade webbfrågor är ett riktigt otyg och ungefär lika seriöst som horoskop. Kvällstidningarna publicerar bådadera. Men jag tror att läsarna av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skulle protestera om studiet av stjärntecken användes för att göra världen begriplig.

För journalistik handlar väl fortfarande om att på ett seriöst, sant, intressant och relevant sätt beskriva och kommentera verkligheten?

Ändå publicerar både DN och SvD resultatet av webbfrågor dagligdags. Problemet med dessa är att de egentligen inte säger någonting om någonting. Seriösa opinionsundersökningar är däremot en hel vetenskap.

Där satsas stora ansträngningar på att formulera relevanta frågor och göra korrekta urval så att de blir representativa för en viss grupp.

Att tidningarnas webbfrågor ofta är tendentiösa och propagandistiska är ett kapitel för sig. Det jag kritiserar här är att urvalet av dem som besvarar frågorna är helt okänt och därför inte är representativt för någonting.

På sin webbplats skriver också Dagens Nyheter att "Resultatet ska inte ses som representativt för allmänheten och inte heller för internetanvändarna eftersom urvalet av de röstande är okontrollerat". Varningen avslutas med att resultatet "bör alltså tolkas med viss försiktighet".

Lustigt ordval det där med "viss försiktighet". Det säger ju att det hela i stort sett handlar om relevant information med bara ett visst mått av osäkerhet. Ett mer korrekt förbehåll borde formuleras så här: "De som besvarat enkäten är inte representativa för någonting och därför är webbfrågan totalt värdelös som opinionsundersökning".

Tidigare presenterade DN sitt förbehåll i den tryckta tidningen när resultatet av webbfrågan publicerades. Men nu är det bara nätläsarna som varnas. Läsarna av papperstidningen luras fullt ut att tro att webbfrågan handlar om seriös information.

De som läser webbfrågor i SvD eller Expressen får inte heller veta att webbenkäter egentligen är värdelösa. Inte ens på webben.

Aftonbladets nätupplaga har ett förbehåll som liknar DNs. Fast inte lika pretentiöst formulerat.

Att bevisa att urvalet av dem som besvarar en webbfråga inte är representativt för exempelvis det svenska folket är svårt. Men DN har ett bra exempel på hur snett det kan bli.

5 januari presenterar tidningen svaret på webbfrågan "Har du lämnat Svenska kyrkan?". Det säger sig 38 procent ha gjort. Men här vet vi det rätta svaret. Sedan 1970 är det mindre än tio procent som lämnat kyrkan.

Varför ställer då DN en fråga som man redan vet svaret på? Och sedan publicerar ett svar som är vilseledande. En elak gissning är att DN hoppas att många ska svara att de lämnat kyrkan och på det sättet ge stöd för artikelrubriken "Flykten från kyrkan" som publicerades samma dag som webbfrågan ställdes.

För man behöver inte ha några djupare psykologikunskaper för att förstå att de som har gjort det aktiva valet att lämna kyrkan är mer benägna att besvara webbfrågan än de som fortsätter att vara passiva medlemmar.

Och om man inte "vet" det innan så blir det uppenbart av svaren. Så ett visst värde fanns det ändå i den dagens webbfråga. Fast kanske inte riktigt det som redaktören på DN tänkt sig.

Men jag är inte negativ till alla webbfrågor. När de ställs med förbehåll och med glimten i ögat och enbart publiceras på tidningens webbplats är de acceptabla. Då kan webbfrågan till och med vara på gränsen till underhållande.