Stress överhettar hjärna
Den grundläggande känslan bakom stress är rädsla, en slags minipanik över att inte få saker gjorda. Då går energin åt till att hantera stress i stället för de uppgifter man har. Men det finns bot, enligt psykiatrikern Edward Howell.
För lite tid och för lite resurser. Om du känner att ju hårdare du arbetar, desto sämre blir resultatet är du inte ensam. I januari-numret av tidskriften Harvard Business Review, skrev psykiatrikern Edward Hallowell om varför så många av medarbetarna på dagens arbetsplatser drabbas av stress och adt, attention deficit trait, som är en slags stresstillstånd.
– Det är en avart av den moderna livsstilen. Det är min beskrivning av vad som händer med hjärnan när den blir översköljd av information, krav och mer data än vad den kan hantera. Du kan känna igen det på att personen är lättdistraherad, impulsiv, otålig, rastlös och lättirriterad. I ett försök att få allting gjort, blir man allt mindre effektiv. Det leder till försämrade prestationer, även om du verkligen försöker förbättra dig, säger Edward Hallowell i en intervju med IDG News.
Omgivning skapar stress
Han ger exempel på hur problemen kan staplas på varandra.
– Du börjar dagen med att kolla e-post. Ett av dem handlar om ett akut problem som du måste ta tag i. När du börjar med det, står chefen i dörren med ett nytt problem. Samtidigt ringer någon dig hemifrån för att be dig ta hand om tre saker. Du stöter på en kollega som klagar på hur du behandlade henne dagen innan. Och då händer det: du tvingas hantera mer än vad du klarar av.
Överlevnadsreaktion
I stället för att fungera som vanligt, övergår hjärnan i en slags överlevnadstillstånd. Man klagar på sina kollegor. Skäller ut sin livskamrat för att denne inte förstår en. Säger till chefen att återkomma senare.
– Man skjuter sig i foten eftersom man inte tänker klart. Hjärnan förlorar sin förmåga att hantera problem på ett flexibelt sätt. Man förlorar sin humor och förmågan att prioritera och organisera sig. Följden blir en ökad impulsivitet och minskad effektivitet.
Problemet kan uppstå från ena dagen till den andra. Men liksom i fallet kronisk stress uppstår de negativa effekterna först efter en lång tid av svårigheter.
– Den som varit utsatt för stress länge, börjar själv skapa problemen. På något märkligt sätt blir man beroende av sina egna problem, som kan bli självuppfyllande. Du jobbar inte smartare, bara hårdare.
Rädsla ligger bakom
Den grundläggande känslan bakom är rädsla. Det handlar om en slags minipanik, när man inte får saker gjorda. När man är rädd arbetar man mindre effektivt eftersom rädslan "kidnappar" de nervceller i frontalloben som sköter planering. Energin går åt till att hantera all denna rädsla, i stället för de uppgifter man har.
Ofta är det svårt att göra något åt arbetsplatsen. Däremot kan man påverka är hur man hanterar de problem som uppstår. En IT-chef har begränsad kontroll över sin omgivning.
– Det gäller att identifiera vad man kan kontrollera och fokusera på det. Det gäller att involvera de problemlösande aspekterna av hjärnan. Att försöka få styr på de primitiva delarna som exponerar en för fantasier kring skräck, rädsla och fördömelse.
Här finns fler tips för att bryta rädslomönstren. Ett är att förenkla komplicerade uppgifter. Den som är på väg att skriva en rapport kan börja med de enkla delarna, början eller strukturen. När man väl börjar lösa problem, involveras de delar av hjärnan som hanterar uppmärksamhet och ibland bryts det negativa mönstret.
– Ett annat tips är att aldrig vara ensam när man oroar sig. Prata med kollegor. Social isolering är ofta en grogrund till problem. Känslan är nyckeln. Ju mer du kan skapa en miljö av tlilit, desto mindre blir rädslan.
Även som chef kan man göra mycket:
– Skapa en känsla av ömsesidig respekt och tillit. Man bör även ge folk chansen att säga ifrån, i stället för att tvinga dem att absorbera problemen och försöka hårdare. Om folk kunde absorbera problemen skulle jag råda dem till det. Men ofta är det väldigt improduktivt. Till slut når man en punkt då skräcken tar över och där prestationerna försämras, säger Edward Hallowell.
- Skapa en miljö av tillit, där folk arbetar nära ihop.
- Gör vad som behövs för att fokusera på jobbet: bakgrundsmusik eller att ta en promenad.
- Tala med någon du gillar med jämna mellanrum.
- Börja inte dagen med att kolla e-posten.
- Försök att agera, lagra eller kasta varenda dokument du får tag i.
- Se till att det alltid finns något tomt utrymme på ditt skrivbord.
- Bryt ned omfattande uppgifter till mindre.
- Reservera tid att tänka varje dag, tid då du inte blir störd.
- Ha koll på vilka tider på dagen då du arbetar bäst. Gör det viktigaste jobbet då.
- Be kollegor att ha koll på dig: så att du inte talar i telefon, e-postar, eller arbetar för sent.
- Innan du lämnar jobbet, ha en lista på mellan tre och fem saker som du avser att göra nästa dag.
För lite tid och för lite resurser. Om du känner att ju hårdare du arbetar, desto sämre blir resultatet är du inte ensam. I januari-numret av tidskriften Harvard Business Review, skrev psykiatrikern Edward Hallowell om varför så många av medarbetarna på dagens arbetsplatser drabbas av stress och adt, attention deficit trait, som är en slags stresstillstånd.
– Det är en avart av den moderna livsstilen. Det är min beskrivning av vad som händer med hjärnan när den blir översköljd av information, krav och mer data än vad den kan hantera. Du kan känna igen det på att personen är lättdistraherad, impulsiv, otålig, rastlös och lättirriterad. I ett försök att få allting gjort, blir man allt mindre effektiv. Det leder till försämrade prestationer, även om du verkligen försöker förbättra dig, säger Edward Hallowell i en intervju med IDG News.
Omgivning skapar stress
Han ger exempel på hur problemen kan staplas på varandra.
– Du börjar dagen med att kolla e-post. Ett av dem handlar om ett akut problem som du måste ta tag i. När du börjar med det, står chefen i dörren med ett nytt problem. Samtidigt ringer någon dig hemifrån för att be dig ta hand om tre saker. Du stöter på en kollega som klagar på hur du behandlade henne dagen innan. Och då händer det: du tvingas hantera mer än vad du klarar av.
Överlevnadsreaktion
I stället för att fungera som vanligt, övergår hjärnan i en slags överlevnadstillstånd. Man klagar på sina kollegor. Skäller ut sin livskamrat för att denne inte förstår en. Säger till chefen att återkomma senare.
– Man skjuter sig i foten eftersom man inte tänker klart. Hjärnan förlorar sin förmåga att hantera problem på ett flexibelt sätt. Man förlorar sin humor och förmågan att prioritera och organisera sig. Följden blir en ökad impulsivitet och minskad effektivitet.
Problemet kan uppstå från ena dagen till den andra. Men liksom i fallet kronisk stress uppstår de negativa effekterna först efter en lång tid av svårigheter.
– Den som varit utsatt för stress länge, börjar själv skapa problemen. På något märkligt sätt blir man beroende av sina egna problem, som kan bli självuppfyllande. Du jobbar inte smartare, bara hårdare.
Rädsla ligger bakom
Den grundläggande känslan bakom är rädsla. Det handlar om en slags minipanik, när man inte får saker gjorda. När man är rädd arbetar man mindre effektivt eftersom rädslan "kidnappar" de nervceller i frontalloben som sköter planering. Energin går åt till att hantera all denna rädsla, i stället för de uppgifter man har.
Ofta är det svårt att göra något åt arbetsplatsen. Däremot kan man påverka är hur man hanterar de problem som uppstår. En IT-chef har begränsad kontroll över sin omgivning.
– Det gäller att identifiera vad man kan kontrollera och fokusera på det. Det gäller att involvera de problemlösande aspekterna av hjärnan. Att försöka få styr på de primitiva delarna som exponerar en för fantasier kring skräck, rädsla och fördömelse.
Här finns fler tips för att bryta rädslomönstren. Ett är att förenkla komplicerade uppgifter. Den som är på väg att skriva en rapport kan börja med de enkla delarna, början eller strukturen. När man väl börjar lösa problem, involveras de delar av hjärnan som hanterar uppmärksamhet och ibland bryts det negativa mönstret.
– Ett annat tips är att aldrig vara ensam när man oroar sig. Prata med kollegor. Social isolering är ofta en grogrund till problem. Känslan är nyckeln. Ju mer du kan skapa en miljö av tlilit, desto mindre blir rädslan.
Även som chef kan man göra mycket:
– Skapa en känsla av ömsesidig respekt och tillit. Man bör även ge folk chansen att säga ifrån, i stället för att tvinga dem att absorbera problemen och försöka hårdare. Om folk kunde absorbera problemen skulle jag råda dem till det. Men ofta är det väldigt improduktivt. Till slut når man en punkt då skräcken tar över och där prestationerna försämras, säger Edward Hallowell.
- Skapa en miljö av tillit, där folk arbetar nära ihop.
- Gör vad som behövs för att fokusera på jobbet: bakgrundsmusik eller att ta en promenad.
- Tala med någon du gillar med jämna mellanrum.
- Börja inte dagen med att kolla e-posten.
- Försök att agera, lagra eller kasta varenda dokument du får tag i.
- Se till att det alltid finns något tomt utrymme på ditt skrivbord.
- Bryt ned omfattande uppgifter till mindre.
- Reservera tid att tänka varje dag, tid då du inte blir störd.
- Ha koll på vilka tider på dagen då du arbetar bäst. Gör det viktigaste jobbet då.
- Be kollegor att ha koll på dig: så att du inte talar i telefon, e-postar, eller arbetar för sent.
- Innan du lämnar jobbet, ha en lista på mellan tre och fem saker som du avser att göra nästa dag.
