Över alltihopa lyser moder sol!

Solen strålar. Det närmar sig 30 grader i skuggan. Och de flesta svenskars sommarsemester är slut. Då är det bara att glädja sig åt varma kvällar och helger. Och förtränga den tid som varit.

Personalen på SMHI kommer förstås att bli påmind. Inte bara av folk med förträngningsproblem, utan också i årsredovisningen. SMHI har nämligen klara målsättningar. Minst 85 procent av väderprognoserna ska stämma. I fjol gick det precis. Åren före klarades målet med 2 procents marginal. Men denna sommar har varit en bedrövelse.

I juni bommade SMHI morgondagens temperatur sju av dagarna. I juli var var femte endygnsprognos fel. Femdygns-prognoserna hade förstås ännu sämre siffror. De danska vädermännen klarade sig bättre, rapporterar Sydsvenskan. En handfull procent på dygnsspådomarna och 20 procent högre träffsäkerhet i femdygnsprognoserna.

Inte konstigt att många skåningar längs Öresundskusten alltid kollar dansk teve för vädret. (Niklas Sondell vid SMHI tycker inte att man kan jämföra. Danmark är ett pluttland, har ett väder åt gången när Sverige har tre-fyra vädertyper som härjar. Han hävdar dessutom att SMHI är lika bra som danskarna på Öresund.)

Vi förknippar SMHI med pigga norskor och långhåriga svenskar i teve. Med Utsira, Landsort och Holmögadd på ra-dion. Möjligen med Båtvädret plus i mobilen. Och det går att ringa Meteorologen Direkt på 0900-101 70 70. För 30 kronor i minuten.

En stor del av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ägnar sig åt affärsverksamhet. Drygt en tredjedel om man ser det strikt. Bland annat har SMHI utvecklat en tjänst för att styra uppvärmning av fastigheter, en tjänst som fick sitt genombrott 2003, enligt generaldirektör Maria Ågren. Det hela låter förträffligt. Energiåtgången kan minskas med 10-20 procent. Om alla lämpliga fastigheter köpte tjänsten skulle vår energiförbrukning minska med 5,5 TWh, enligt SMHI.

Finemang. Men varför ska en statlig myndighet utveckla och sälja en tjänst som är som gjord för privat verksamhet? Och varför ska SMHI ta fram och marknadsföra ett ombordsystem för fartygsvägledning som går ut på att det ocean-gående fartyget ska kunna välja rutt efter bästa ekonomi eller snabbast resa?

Konkurrensen på vädermarknaden är inte mycket att hurra för. Allra minst i Europa. Men på ett område finns den, enligt Statskontoret som utrett SMHI. "Weather routing", som den ovan nämnda skepptjänsten kallas, är ett viktigt kommersiellt område som domineras av amerikanska och japanska privata företag.

Statskontoret föreslog 2002 att SMHI delas upp. Myndigheten ska stå för det datainsamlande och prognostiserande som är viktigt för liv och hälsa. Ett bolag tar hand om affärsverksamheten. Ett bolag som med tiden skulle kunna privatiseras, om riksdagen så önskar.

Det är på tiden att förslaget blir verklighet. Myndigheter som gör business är ett bekymmer. Risken är stor att de statliga anslagen till grundverksamheten indirekt används för att hålla nere priset på de kommersiella tjänsterna på områden där man har ordentlig konkurrens. Eller att man på områden där man i praktiken, om än inte formellt, har monopol tar ut höga avgifter för att subventionera tjänster som inte säljer sig själva.

På ett område är SMHI fullständigt förebildligt. Även om solen inte strålar gör personalen det. Av hälsa. Sjukfrånvaron i fjol var bara 1,1 procent.